Vilken riktning ska vi ta?

Vart ska vi i offentlig sektor egentligen? Länge har vi pratat om att världen förändras i högt tempo. Att vi måste vara på tårna och ta snabba beslut. När jag tittar i bakspegeln undrar jag om det var någon som visste vart vi skulle? Framtiden kan ju ha varit ett potentiellt svar. Att det var dit vi skulle. Och det är ju logiskt i all välmening. Framtiden är ju det som kommer, fram tiden. Kanske lätt att finna trygghet i det som generellt begrepp. Alla gillar väl framtiden. (Lite som projekt och andra hajpade begrepp som tagit våra verksamheter i besittning genom åren). Förmågan att konkretisera framtiden och därefter ta fram en karta är dess värre väldigt liten just nu, upplever jag.

Foto av Pixabay pu00e5 Pexels.com

För vi har inte tid, det ska skäras men ändå investeras. Digitaliseras men ändå behållas stuprör. Utvecklas men ändå invecklas. En djungel av diametrala motsättningar. En stark vilja att göra rätt men det oftast ändå blir fel. För vi ska ju framåt, till framtiden. Oftast är det många som vill leda färden till framtiden men…

Fri tolkning av Alice i underlandet och katten:
Verksamheten (Alice): – Kan du säga oss vad vi ska ska gå?
Katten: – Det beror på vart ni vill gå.
Verksamheten(Alice): – Det vet vi inte.
Katten: – Då spelar det ingen roll vart ni går.

Jag saknar innerligt modet hos många att stanna upp och lägga örat mot rälsen. Vart ska vi egentligen? Vad krävs för att skapa ett hållbart samhälle utan att fastna i Agenda 2030 och dess viktiga målsättningar. Med all respekt för det extremt viktiga styrdokumentet men det är ju inte målet som är resan, det är resan som är målet. Som exempel, för mig är framtiden inte så långt borta då jag tänker att allt jag gör kommer i alla fall yrkesmässigt bidra till ett bättre samhälle. Jag lägger därför en stor vikt på att verkställa och leverera det som skapar förutsättningar för utveckling och lärande. Det är inte alltid mätbart i pengar men det är alltid mätbart i effekter. Och effekterna brukar ge förändrat beteende etc…sedan kan det rulla på.

Enligt min egna lilla teori är också det ett bidrag till framtiden. Men vi behöver mer! Mycket mer. Jag saknar till exempel mer fokus på att vi arbetar med förtroendekapital generellt inom offentlig sektor. Medborgardialog, användarnytta och samhandling. Men mer om det en annan gång.

Vad är framtiden för dig? Är det något du skapar eller något som någon annan känner till?

Ta hand om er och fortsätt håll avstånd ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.