Kategorier
entreprenörskap förändring kunskap ledarskap

En ny valuta växer fram

I januari skrev jag att rådande sanningar kring arbetssätt och silos i offentlig sektor behövde kastas omkull. Jag skrev om min lockelse kring disruptiva faktorer i samhället. Lite som Schumpeters teori om entreprenörskapet som samhällsomstörtande. Några veckor senare om att vi måste orka och stå kvar.

Tajmingen gentemot Corona som disruptiv faktor. Tajmingen mot samhällsstrukturen som faller ihop. Det kändes lite märkligt.

 Jag tror det handlar om en förlorad trygghet. Som när någon drar undan mattan och du befinner dig i luften på väg ner. En förlorad trygghet och smärtan över att det som alltid varit inte längre är. Som en tavla eller skylt som legat i solen för länge. Febrilt försöker vi minnas färger och tavlans prakt när den var ny.

Vi har aldrig hört att man pratar så mycket om företag och näringsliv som nu. Om varsel, permitteringar och livsverk som går i krasch. Allt det som många gånger togs för givet går sönder. Här står vi nu, mitt i stormens öga. Det är svårt att ta in. Det talas om generationer som förloras, men vilken ska vi välja? De gamla eller de företagande? Kan vi rädda båda? Oavsett vilket så var de med och byggde Sverige. Det Sverige som var. Inflödet till samhällets kärna är avbruten. Kärnan där de så kallade lätta jobben med de fantastiska entreprenörerna fanns.

I det Sverige som kommer formas ser jag en ny valuta som kommer vara helt avgörande. För oavsett om du som restaurangägare, frisör, konsult eller livsmedelsproducent inte klarar krisen så finns det en sak som ingen kan ta ifrån dig. Det är kunskap.

Kunskap kring de produkter, varor och tjänster som du behövt för din verksamhet. Beprövat, värdefullt även i tider av kaos. Hur kan vi använda kunskapen för att korta näringslivskedjorna från globalt till lokalt? Eller ska vi kanske byta riktning på det hela. Att näringslivsstrukturer som av tid och hävd alltid gått i riktning mot staden, nu ska gå mot bygden. På alla plan. Kan en bransch helt plötsligt gå ihop med en annan? Nya kluster och formationer som aldrig fanns på kartan i det gamla Sverige.

love-1100261_640

Oavsett hur det blir så har vi bytt hacka och spade mot Teams och algoritmer på sociala medier på allvar nu. Digitaliseringen handlar egentligen inte om något annat än att göra saker på nytt sätt. Jag tror att de som lyckas packa ihop sin kunskap till nytt format vinner nu. Överlever. Kommer igenom bruset i ett landskap som inte längre är en snårig åker. Det är kunskap, information och öppna data som vi ska bemästra precis om åkern en gång slogs med lie.

Mitt bästa tips är helt enkelt att öva dig på nya tankebanor. Kroka arm digitalt med någon du aldrig krokat arm med tidigare. Jobba omställning i vilken roll du än har. Och ge aldrig upp.

#tillsammansärvistarka #hållsverigelevande

Kategorier
förändring kunskap ledarskap mod omvärld

Think global – act local?

Jag har jobbat i drygt 1,5 år i min nuvarande roll och klev rakt in med stora ambitioner att förändra och utveckla de insatser som sker inom ramen för offentliga kärnuppdrag i vårt län. Jag förstod rätt snabbt att jag stod inför min största utmaning hittills. Att skapa förutsättningar för behovsdriven utveckling med stöd av IT och digitalisering för 8 kommuner och 1 region i samverkan. Tjänstepersoner före mig hade slitit hårt och länge med att få både politik och ledning att inse att digitalisering inte är någon enskild företeelse som bara sker i företag. Eller via en app. Eller för all del att det handlar om bredbandsuppkoppling.

Några veckor före Corona-utbrottet skrev jag därför en debattartikel som publicerades i vår lokaltidning i samband med utbrottet för ca veckan sedan (det blev märklig tajming). ”Nu måste politikerna ta digitaliseringen av verksamheterna i offentlig sektor på allvar”. Efter att ha lobbat, diskuterat, utbildat och informerat utan gehör i ett års tid var det liksom dags. Egentligen borde någon ha skrivit den artikeln för 10 år sedan. 

Vi har dock inte tid att vara efterkloka i det tider som råder med Coronautbrottet. Det enda vi kan göra är att  vi nu gemensamt skapar de bästa förutsättningarna för våra offentliga sektorer i den digitala tid som råder. Förtroende för demokrati och kunskap är i gungning i den svåra tid som råder. Experter och politiker grillas på bål dagligen i sociala medier. Ifrågasätts, hånas och kränks medan vi tittar på och det är inte okej någonstans någon gång.

Distansmöten fick en ny innebörd över en natt. Politiker frågar hur man startar ett Skype-möte. Vad får vi och vad ska vi enligt kommunallagen? Överbelastade nät. Teams som laggar. Netflix sänker kapaciteten på streamingen på begäran från EU. Med mera. Med mera. Tekniken i våra liv som några tog för givet var inte för given.

startup-883576_640

Min förhoppning är ärligt att krisen kommer leda till att vi återgår till mer småskaligt fast på ett smart sätt. Att vi med hjälp av ny teknik skapar nya sätt att mötas, andra näringslivskedjor, innovativa rörelser även i offentliga sektorer och inte minst att vi värdesätter kunskap på ett annat sätt än i dag. Utan subjektivism. Med förtroende. Vi kan göra ett val.

Det kanske är dags att vi dammar av Think global men act local på ett helt nytt sätt. Det ena behöver inte utesluta det andra.

Ta hand om er!

 

 

 

Kategorier
kunskap ledarskap mål motivation

Lärande processer

I slutet på förra veckan hände något som var lite oväntat för mig. Helt plötsligt relaterade en kollega till min blogg mitt under pågående möte. Och det låter kanske lite märkligt men jag brukar inte riktigt tänka på det. Att min blogg används…tänkte nog mer att jag gillar att skriva.

Men saken var ju den att kollegan hade börjat identifierat sina egna lärande processer. Sina vad, varför och hur och kollegan kopplade det till sina insatser. Oj och wow tänkte jag. Kan jag tända en stjärna i detta betyder det väldigt mycket. För det händer ju ibland att den mest beprövade och erfarne ledaren föredrar att diskutera hårdfakta och mätbara utfall. Det är liksom enklare än att mäta en lärande process. Men detta är också vad som skiljer framgång från stagnation tänker jag.

”Människor jobbar för människor – inte för företag.” (Don Carr)

När jag vill utvecklas i min roll är jag beroende av interaktionen med andra. Samspelet, mötet och dialogen är fundament för mina lärande processer. Det är då min kunskap blir stimulerad och det stärker förmågan till leverans och bra resultat. För mig är detta helt självklart.

Efter att ha tänkt på hur min kollega relaterade till inlägget om min vardag som processledare fick jag själv lite nya perspektiv som landade i att mina egna mål behöver uppdateras. Lusten att lära nytt och mer vaknade igen! Och jag har lärt mig att jag relaterar hellre till ord efter att mina barn gav mig en Snapchatprofil. Och nej, ni behöver inte adda mig där riktigt ännu 😉

31143849_10211596382010058_3425615539618185216_n

Fortsättning följer så klart. Men till dess fundera gärna på vad just du relaterar till när det handlar om utveckling och lärande 🙂

Kategorier
förändring kunskap lärande processer ledarskap organisation

Att jobba med lärande är viktigt.

För några veckor sedan bloggade jag om att det behövs ett genomslag på flera plan vad gäller kunskap och lärande. Nu har jag också läst boken som jag tipsade om. Kunskapssynen och pedagogiken av Magnus Henreksson och jag är fylld av känslor. Periodvis har jag varit upprörd, andra stunder lite nedstämd och nu är jag bara fokuserad på förändring.

Boken blev för mig välkommen för att den på ett teoretiskt plan förklarar det som jag observerat och upplevt ända sedan jag var elev. Nu är jag en av de som jobbar med lärande av ren och skär passion. Och jag finner att oavsett om du är i skolans värld eller inte så ger Kunskapssynen och pedagogiken de incitament som krävs för att förändra. För det som sker i skolan ska också ska om hand i samhället.

Vad kan vi lära oss av boken då? Det går inte att skapa kunskap utan definition och innehåll. Senaste läroplanen är uppbyggd som ett luftslott där relativism och subjektiva antaganden tagit över. Elev förväntas sköta sin inlärning på egen hand. Kontext, sammanhang och struktur lyser med sin frånvaro. Varför lägger vi på ansvaret på eleverna när de inte får strukturen som ramar? Hur ska man någonsin kunna var kreativ i sitt lärande om just struktur och även ledning saknas? Och detta är ingen kritik till de fantastiska lärare som varje dag gör allt vad de kan för att förmedla kunskap till elever. Det handlar om ett allvarligt systemfel.

Boken nämner också Stefan Löfvens ansats att Sverige ska vara ett kunskapssamhälle och att det är grunden till välstånd nu och i framtiden.

De elever som går i skolan nu är framtiden. De ska tas emot av ett näringsliv och offentlig sektor som också har bekymmer med att definiera kunskap. Om eleverna inte har alla kunskapsmässiga byggstenar och heller inte fått den inre kompassen att navigera i detta klimat, hur ska de då kunna tillföra något? Näringsliv och det offentliga behöver i många fall hitta ett bättre förhållningssätt till kunskap och lärande. Gärna före inkommande generationer är på plats.

Ledarskap. Ansvar. Respekt. Egentligen inget konstigt. Bara lite svårt.

Jag tänker det är fint att Löfven med flera pratar om kunskapssamhälle och även för mig är välstånd viktigt men det är inte som bevarande funktion. För mig är ett kunskapssamhälle något som utvecklar och gör saker och ting bättre för fler. Vi ska kritiskt kunna granska fakta och förhålla oss objektiva. Att jobba med lärande har aldrig varit mer viktigt än nu.

Kategorier
kunskap lärande processer ledarskap mod

Men hur gör man då?

Min pappa och jag diskuterade visionära och handlingskraftiga ledare lite snabbt idag. Han frågade något om varifrån idéerna kom hos dessa ledare och lite förstrött svarade jag att det är något som man bara vet.  Att det kommer inifrån.

Sedan tänkte jag inte mer på det förrän nu. Jo visst, jag hör till den där typen som bara vet. Som känner i magen. Fast min pappas fråga ju är relevant på flera sätt, bland annat utifrån mitt förra blogginlägg. Varför lyckas en del ledare med det jag efterfrågar? Att skapa grupper och organisationer som lär. Som gör nytt. Som är både innovativa och okonventionella (favoritord om du frågar mig.)

Teaching is not merely an “extra” for good managers; it’s an integral responsibility. If you’re not teaching, you’re not really leading.

Precis. Vill du öka lärandet i organisationen måste du börja med dig själv som ledare. Det finns så klart teoretiska perspektiv och långt fler tyckanden kring hur man bör agera. Nedan kommer några förslag. Näst efter att bestämma sig anser jag det mest viktiga beskrivs i den här artikeln.

  •  Att vara professionell. Låter spontant viktigt men också aningens tråkigt va?! Grejen är ju att hitta sina kärnvärden. Att ödmjukt lära sig själv medan man gör. Att ha kvar sina mål och visioner men också våga be om hjälp. Att respektera andras önskan och tid utan att själv bli ett offer.
  • Att vara lärande som person och ledare betyder inte att man slutar med det klockan 17.00 eller när man nu går hem från jobbet. En trygg ledare finner sina lärande situationer var man än är. Och resultatet processas för att sedan utvecklas åter på arbetet.
  • Hantera skiljelinjen mellan information och lärande dialog. Behöver din motpart redogöra för att denne fått viktig information eller ska det utvecklas kunskap? Det är inte samma sak men förväxlas ofta. Så länge information har utgått så är det lugnt liksom. Nej, våga ställ frågor och våga statuera exempel. Agera sunt och föredömligt så ser ni fler möjligheter tillsammans. Sök en reaktion i dialogen så ökar chansen för lärandet också.

Lärande och ledande som sagt. Om man vill uppnå extraordinära saker kanske man inte ska nöja sig med att ha läst företagets introduktionshandbok. Fast det är också det som är utmaningen. Att våga kliva ut ur den så kallade förväntade zonen och bli den där ledaren som går före. Vem eller vad inspirerar dig till att ta det klivet?

Ny dag i morgon. Det betyder massor av möjligheter att få bra saker gjorda.

stickies-2764648_1920

Kategorier
förändring kunskap lärande processer ledarskap

Kunskapssamhället?

Mitt i en behaglig lördag slås jag åter igen av hur mycket vi pratar om kunskapssamhälle. Att vi är där, att vi också digitaliserar och att kunskap är viktigt. Med mera, med mera. Och jag tänker att det är ju bra men…det föreligger en skillnad mellan de som jobbar kunskap och de som pratar kunskap.

Jag hade i torsdags nöjet att vara på en givande lunch på Gomorron Östersund där temat var Hållbara investeringar och Klimat. Pär Holmgren och Christina Hillesöy från Länsförsäkringar visade på ett briljant sätt varför det är viktigt att jobba med sammanhang när man behöver få människor att faktiskt jobba kunskap. Briljansen låg i att de var skickliga på att berätta hur jag som individ kan göra skillnad. Inte att det är viktigt att tänka på hållbarhet.

Något som vi alla kan ta med oss. Vi vet vad som är viktigt…men hur kan vi använda det?! Och det för ju tankarna till innovationer och ideér. Jag ser redan framemot nästa föreläsning En ide kan förändra allt.

Jag har en idé om att vi behöver minska glappet mellan strategi, eller vetskap och utförandet i många organisationer. Stärka kompetensen för rätt saker på rätt sätt…hållbar kunskap liksom. Om jag ska laga tänderna går jag inte på Ica. Då behöver jag stimulans, vägledning och motivation.

Har du en idé kring detta? idea-2053012_640

 

 

Kategorier
förändring kunskap lärande processer

Leverans eller leverans?

Vi befinner oss i ett informationssamhälle där kunskap förhoppningsvis är på väg att värderas med nya perspektiv. Kunskapsdrivet, forskning, öppna data, transparent, learnability och allt det där. Jakten på det moderna där den nya generationen ska fastna och leverera. love-1100261_640Men så kommer vi till det där med att leverera och vara kunskapsdrivna samtidigt. För att lägga fram en rapport eller hålla en utbildning är bara en av många aktiviteter som man gör i en kunskapsdriven organisation. Och det är så viktigt att lära både genom att använda befintlig kunskap men också att tillföra nya kunskap. Många gör det redan på ett förtjänstfullt sätt men många kan också utveckla detta arbete genom att ha tydligare syfte. Att lyfta leveransen genom att definiera hur kunskapen kan användas utanför gruppen, utanför organisation.

Det är kunskapsdrivet rakt igenom och det ger ett helt annat värde till både leverans och till samhället. Vi behöver jobba med att sätta kunskap i rätt kontext så det gynnar fler. Men det var ju någon som sa, kunskap är makt (i ett negativt avseende) och visst är det så. Kunskap är makt men just därför har vi faktiskt också chansen att forma det kunskapssamhälle vi ändå har ena foten i.

Skapa kunskap, sprid kunskap och du får med ens nya värdeskapande leveranser.

Kategorier
kunskap ledarskap mod organisation

Att lägga resurser i vågskålen

Jag har alltid betraktat det där med ålder lite oviktigt. För visso kommer det väl ett och annat tant-skämt när man passerat 40-sträcket men med glimten i ögat. Men nu sitter jag ändå här och tänker att jag ändå lärt mig något under de sista 10 åren där fokus legat på projekt, processer och förändringar. Inte minst för att jag hushåller med mina egna resurser på ett bättre sätt.

Och hur gör vi egentligen när det handlar om att fördela resurserna? Inte bara arbetstimmar utan också det där med kunskap och engagemang. På jobbet har jag fokus på en lite komplex planering av nya processer som både ligger i linje och projekt. Ny kunskap förväntas förädla gammal vetskap och i vågskålen ligger nya insatser i förhållande till beprövade metoder. Då jag ännu inte jobbar heltid efter mitt rygghaveri är det extra spännande då jag vill nytta mitt fulla engagemang på halv arbetstid.

Men oavsett, en rätt hanterad kunskapsprocess är alltid rätt att prioritera. Det ger en arena där motstånd kan bli till energi och vetskap kan bli kunskap. En arena där ovanliga saker ska göras fast på ett vanligt sätt. Och till syvene och sist är det faktiskt att göra som är det viktiga.

Så tänk gärna kunskap, tänk långsiktigt och tänk en stor dos mod och handlingskraft när det kommer till resursfördelning. Oavsett om det handlar om beslut och planering på jobbet eller dig själv. Det är en  väldigt klok investering.

Ps..och tänka sig, jag valde bort en kväll på fotbollsplanen med världens bästa flicklag för att jag behövde landa mina tankar och vila min rygg. Det var min investering för både jobb och kommande säsong.

horizontal-1155878_640

Kategorier
kunskap lärande processer ledarskap

Sambandscentralen

Sista veckan har jag haft anledning att fundera på sambandscentralen. Jag menar inte den som räddningstjänsten använder utan den som vi använder då vi bearbetar intryck och upplevelser. En alldeles oerhört viktig funktion för lärande och ledarskap!

För mig som är beteendevetare är det något som sitter i ryggmärgen. Att sätta saker och ting i olika perspektiv. Att låta olika detaljer påverka sammanhanget och se om det finns lärdom och kunskap. Det är en sambandscentral som är lika enkel som avancerad. För ibland säger vi en sak men tänker egentligen något helt annat. För att inte tala om när vi gör saker. Som bekant kan det bli hur roligt, spännande eller knasigt som helst. Speciellt om sambandscentralen ligger nere av olika anledningar. Följderna blir en mängd olika tolkningar av omgivningen. Här skulle jag kunna fortsätta hur långt som helst men tänker så här. Människan är vackert komplex men det är fredag.

Investera i din sambandscentral i helgen. Stäng av musiken om du ska ut och springa eller promenera. Låt vårens fågelkvitter och solsken bli det som bygger din sambandscentral inifrån och ut.

Då blir det mer fokus, bättre beslut och mer lärande till veckan.

Helg. Återhämtning när den är som bäst!

rest-52495_640

 

 

 

 

Kategorier
lärande processer ledarskap organisation

Hur jobbar man kunskap?

Det blev en vecka utan inlägg men skam den som ger sig. Jag har ägnat en del tid åt att fundera på detta med hur vi skapar och fördelar kunskap på arbetsplatser. Och då menar jag inte hur vi läser de vanliga och läsvärda artiklarna på LinkedIn. Jag tänker mer på om det finns förutsättningar för lärande. Det som som börjar med den egna motivationen är så klart avgörande men också samspelet med andra.

Kopplingen mellan kunskap och kommunikation kan vara nära och man bör akta sig för att förväxla dessa komponenter när det handlar om lärande. Om ambitionen är att skapa lärande är det viktigt att arbeta djupgående med att skapa ett skelett av kunskap i organisationen. Försök klargöra för vad som är kunskap och vad som är kommunikation och hur respektive målgrupp förväntas jobba med själva lärandet. Kommunikationsplanen hjälper till att fördela kunskapen, inget annat.

Ofta görs satsningar på kunskap i kortare tidsintervaller och allra minst när de anställda behöver det som mest. I kärva tider satsar man sällan på lärande och utbildning. Det är ofta den budgetpost som ryker först när det ska sparas.

Men visst är det dags att vi ändrar på det nu? Prioritera lärande som en del i arbetsmiljön och kom i håg att det går sällan att bromsa i en uppförsbacke. Andra tider kräver andra metoder helt enkelt! Det finns så mycket att upptäcka vad gäller lärande processer…till exempel hur man kan jobba med kunskap och jämställdhet!

Till sist..jag funderar helt klart på att kliva på Blogg100 i år. Att blogga varje dag i 100 dagar känns som en lämplig utmaning och framför allt viktigt! Att stå upp för det fria ordet. Vad tror du…Lärande och ledande i 100 dagar. Kan det vara något?

batch-1867552_640.jpg