Kategorier
entreprenörskap förändring ledarskap mål

Det enkla har blivit svårt

Sista veckorna har jag kört många mil mellan Östersund och Umeå. För egen del var det skönt att köra något annat än 45:an där jag oftast brukar vara. Och det har gett många stunder till reflektion.

Tänk så svårt det enkla blivit. I skolan, på jobbet och i livet. Att få vara sig själv en stund. att vara närvarande och utvecklas efter sina behov. Jag känner en längtan av att kliva in i den där ölreklamen, fast utan att dricka ölen. Att få vara sig själv en stund. Att skippa allt brus och trams och bara fokusera på det som är viktigt för en.

Att arbeta offentligt skapar inte de förutsättningarna. Under mina sju år som anställd har jag mött knappt en handfull autentiska ledare. Jag tycker det är lite sorgligt men också helt logiskt utefter samhällets utveckling.

Då jag själv är oerhört värderingsstyd och snudd på naiv i min övertygelse om att kunna göra skillnad så har jag insett att mina dagar som offentligt anställd är räknade. Det känns skönt. Nya utmaningar ska antas, frågan är bara när och hur. Jag letar!

Jag kommer oavsett jobba mer med att skriva, kanske prata lite om värderingar. Berätta mer om hur det är att att vara mamma till en tjej med adhd och självklart det faktum att båda mina döttrar är definierat begåvade. Det är en resa i sig. Kolla gärna in mina nya sidor Annorlundabra och Begåvning eller belastning. Och sedan har jag ju gått och blivit med logga! Hoppas ni gillar den!

Kategorier
lärande processer ledarskap mod

Ett samtal som jag velat vara utan

Jag har de sista dagarna varit hemma och vilat upp mig efter en operation. Sist jag gjorde ett liknande ingrepp var för länge sedan, i ett annat liv och på en annan fysisk plats. Jag mår under omständigheterna bra och har upplevt en stor tacksamhet, både till vården och faktiskt till mig själv. Jag har kommit en lång väg och lärt mig mycket. Men det finns en sak som jag inte kan förlikna mig med. Vare sig då eller nu. Något som jag inte pratat så mycket om men som jag förstår har format mig väldigt mycket. Både privat och i arbetet.

Jag drev företag när det begav sig. Och jag minns exakt vart jag stod när samtalet kom, en kväll på hösten. En projektanställd ringde och berättade att han just kommit ut från polisstationen efter förhör. Han var misstänkt för våldtäkt. Jag mår seriöst illa när jag skriver detta, fortfarande efter 10 år. Den misstänkta våldtäkten skedde på en fest som också hörde till den verksamhet, det uppdrag som jag ansvarade för.

Jag försökte göra allt vad jag kunde för att rädda upp situationen. Jag tog allt ansvar, alla extra arbetspass och jag gick sönder totalt på insidan. Vad som än hände på den kvällen så hände det på mitt pass. Jag vet att jag inte kan förändra något i efterhand men gud vad jag önskar att jag kunde det.

Han var äldre, hon var yngre. Han var vältalig, hon var vacker. Och det är ju så det är runt om oss, fortfarande. Fallet lades ner i brist på bevis och det kommer tyvärr hända igen.

En tid efteråt sa en klok man till mig, ”en ängel faller alltid hårdare än djävulen”. Det var första gången av många som jag föll och jag har rest mig varje gång sedan dess, alltid med strävan att göra skillnad. Många gånger för tjejer, inte minst i fotbollen. För mina egna döttrar. För arbetskamrater. Jag hoppas även hon reste sig och funnit sin styrka. Vi behöver många starka ledare framöver!

Kategorier
ledarskap mål motivation

Våga gilla!

Vågar vi släppa lös och hänge oss åt det vi gillar mest? Passionerade personer och drivna doers, eldsjälar och sammanhållare..ibland känns det som om ett filter ligger i vägen. Fler krafter kan komma lös, helt säkert. Min upplevelse är dock att det ligger ett filter i vägen många gånger. Att man funderar mer på vad andra tycker än vad man själv gillar.

Våga gilla. Våga hänge dig. Om man ger så får man. För med glädje kommer man långt.

Och varför denna tanke? Idag fick jag åter igen anledning att fundera på hur och varför jag kommer i vissa lite udda situationer. Jag blev uppringd av en journalist för eventuell medverkan i ett inslag. På Ekot. Ja, det riktiga Ekot.

Det kändes länge som ett skämt men frågorna var både relevanta och lite svåra. Jag blev ombedd att svara på hur jag som fotbollstränare, tillika ungdomsledare upplevde resursfördelning inom ungdomsfotbollen, kopplat till landslagets match i morgon. Jorå, det var stora penseldrag. Och jag tänker att oavsett anledning, upprinnelse och utfall kring den intervjun fick jag prata lite om det jag brinner mest för. Att skapa förutsättningar för tjejer som vill spela boll, att utveckla dem som personer, att hjälpa dem vidare och bli starka både på insidan och utsidan.

Jag är jättestolt fotbollstränare och ser framemot vad som kommer. Och jag vill verkligen passa att peppa dig att våga gilla. Våga hänge dig. Man får så mycket tillbaka. Det gör gott!

girl-2051553_960_720

Och nästa gång så tänker jag att tjejerna på bilden ger järnet på fotbollsplanen 😉