Någonstans mellan stjärnorna och talltopparna

En klok man sa alltid att jag skulle sikta på stjärnorna för då hamnade jag minst i talltopparna. Och det var ju ändå bättre än marknivå. Då min nyfikenhet och mitt driv tagit mig runt hela Sverige vid det här laget kan jag nu konstatera att jag är någonstans där mitt emellan.

För fem år sedan gjorde jag min kraschlandning och hamnade under markytan. Några dagar efter skilsmässan minns jag min exakta plats vid kakelugnen när jag räknade ut att det skulle ta ca 5 år innan jag var i form igen. Hur jag ens hade förmågan till denna uträkning vet jag inte men nu konstaterar jag att den var helt korrekt.

Att återigen våga blicka framåt och längta efter att fälla ut vingarna till dess fulla potential har inte varit självklart, vare sig då eller nu. Men jag känner det så starkt. Lusten att lära nytt, lägga grunden för nya nivåer.

För mig är helheten viktig. Tänkte på det bland annat när jag läste den här texten om trenden aktivitetsbaserade kontor. Och lite som rumpnissarna i Ronja Rövardotter vill jag bara säga, voffo gö di på dette viset? Gång på gång. Jag är så oerhört fast i tanken att en arbetsplats skapas bäst av de medarbetare som finns där. Inte av att bära runt på en väska. Kalla mig gärna gammalmodig om ni vill.

Men, det är minst lika viktigt att inse att arbete inte längre är en plats. Den plats som bäst stöttar arbetsuppgiften kanske inte är olika platser, utan samma plats.

Med det vill jag ha sagt två saker. Det finns många arbetsplatser som kan nå stjärnorna genom att skapa en unison upplevelse av arbetet. Låt ledarskap gå före prestige och jobba smart och ännu hellre jobba varför. Självklart digitalt men inte på bekostnad av verksamheten.

Sak nummer två. Jag letar den där platsen. Och jag har bloggat om lärande och ledande ett tag nu. Oerhört berikande och roligt på så många sätt. Men jag tycker det gått lite rutin på det hela. Jag tänker antingen får jag pausa lite eller så får jag leta efter bloggkompis(ar).

Tills vidare stannar jag nog på ett moln här mellan talltopparna och stjärnorna. Redo att fälla ut vingarna när tillfället ges. Jag kommer självklart föreläsa och träna vidare under tiden.

clouds-3391940_1920

 

2 reaktioner till “Någonstans mellan stjärnorna och talltopparna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.